Findhorn och dess devor nästa.

På torsdag åker jag till Findhorn i Skottland för att lära mig mer om att måla mandala. En hel vecka tillsammans med min lärare och mentor Erik Grind från Falun och hans fru Ann-Marie, administratören tillika formidabelt duktiga mandalamålaren. Allt är bokat och klart. Nu är det bara packningen som kvarstår.

Jag ser verkligen fram mot resan. Findhorn har alltid fängslat mig. För >20 år sedan läste jag boken Findhorns Trädgårdar och fängslades av deras syn på växter. De menade, och visade i praktisk handling, att växter har liv, är omgiven av speciella devor och växer bättre om man samarbetar med devorna, som de menar är kontaktbara, levande varelser.

Inför resan har jag läst boken en gång till och beslutat mig för att försöka fånga devorna i min målning. (Inte som en vän på FB förskräckt trodde, att jag tänkte äta upp dom. Men det gör jag ju när jag äter grönsaker, förstås. Jag borde kanske tacka).

För mig är en deva ett vackert ord för ett högst vetenskapligt belagt tillstånd. Allting utstrålar energi. Atomer, metaller, stenar, växter, insekter, djur människor, planeter osv. Varje art har ett eget energimönster, (en egen aura?). Alla som kommit i kontakt med en spektrofotometer på ett lab vet att det  med en sådan går att fastställa "vad någonting är". På TV ser vi ju ofta diagram med en massa staplar (pikar) där en allvarlig, ofta äldre man, fastslår att det är "ställt utom allt tvivel" att provet visar att "det är det". Och det tror vi på.

Vissa människor har tydligen förmågan att uppfatta dessa energimönster, som har kommit att kallas devor. Varje växtart har alltså följdriktigt sin egen deva. Man kan tydligen uppfatta devorna som vibrationer, toner eller ljus. Därav kommer nog talesättet att de slingrande energimönstren kan uppfattas som varelser.

Och nu kommer vi till det mest intressanta. Och kontroversiella. Nu rör vi oss i vetenskapens utmarker. Vetenskapsmän aktar sig noga för att beträda detta minerade fält. De kan ju missa anslagen som utdelas för forskning (snacka om Moment 22). Men JAG tror - måtte jag inte korsfästas nu - att alla dessa energimönster också har ett Medvetande. En del människor känner, hör, uppfattar att devorna talar till dem.


Och vet ni - jag tror att det förhåller sig så. Jag har själv inte några sådana förmågor men jag hoppas uppfatta något av det under min vecka på Findhorn, växtdevornas eget center.

Jag skulle vilja skriva mycket mer om detta men det här inlägget har redan blivit långt nog. Det är möjligt att jag utvecklar detta närmare, men då blir det på min andra blogg, "Brittis andrum".