Medvetande bakom allt. ManDALA nr 24b

Den här målningen har legat ute på bloggen tidigare men kurbitsen var då annorlunda. Jag var inte nöjd med tavlan så en vacker dag tog jag helt sonika och målade om en del partier. Nu är den bättre, tycker jag.

Tanken med motivet är att  visa på vår odödliga själ bakom vår fysiska kropp. Österlandets mandala symboliserar vårt medvetande och kurbitsen symboliserar vår fysiska kropp.

För mig finns inget mer fysiskt är dalmåleriet. Människorna i Dalarna slet mycket ont under tidigare århundraden. Åkerlapparna var små och svälten var svår. Under 1750 - 1850-talet drog många män ut på vandringar för att försörja sina familjer genom att "krusa" väggar och skåp hos bättre bemedlade familjer. I motiven vävdes så deras drömmar om en bättre värld in. För människorna i österlandet är det inre livet mycket viktigt, ofta viktigare än det fysiska livet. Mandalan är deras symbol och en hjälp att nå kontakt med sin inre värld.

Med kurbitsen och mandalan vill jag visa på att vi består av både kropp och själ och att vi ska vårda båda. Men det är också ett budskap om fred på jorden.

Måndagsmålarna har startat! Hurra!!

Hurra!!! Precis vad jag behövde! Måndagsmålarna i ABF:s regi har startat!

Det har blivit skralt med målning i sommar. Allt för mycket har splittrat mig. Så skönt att känna att inspirationen kom igång.

En målning som jag brottats med under mina få målardagar satte jag igång med att fila på. Och kan man skåda! Den börjar bli riktigt bra! Men än är den inte färdig.

Under åtgärd

Jag har faktiskt målat en hel del och under viss tidspress dessutom. Troligen mer om det senare.

Just nu går mesta tiden åt att dona här ute i vildmarken. Vi har haft stugan i mer än 30 år och det börjar bli lite behov av större underhåll. Dyrt och krångligt.

Och så regnar det ju så förbaskat!

Inflyttningsbestyr

Vi har flyttat ut till stugan men ändå har inte målargrejerna kommit fram. Det har hänt så mycket. Det sista var ett tandläkarbesök i dag därför att jag bitit av en temporär kompositfyllning. Så nu blir det slutlig rotfyllning och en porslinskrona. Inte helt billigt till råga på allt.

Passade på att besöka en belysningsaffär i Falun. Vi skulle behöva beslysningsspots som vi kan  rikta mot olika tavlor. Men vi blev inte klokare efter det besöket. Någon som vet vad som är bäst? Halogen? LED? Hur långt avstånd? Kan spotlights blända? Bör det vara en vanlig konventionell tavelarmatur för varje tavla enligt gammalt snitt?
Tacksam för tips.

Lite vissen och slokande

Sedan jag kom hem från Findhorn har jag nästan inte tagit i mina penslar.  Annat har upptagit min tid och jag har också blivit lite dator-trött. Vad ska det vara bra att skriva för? Vem läser? Blir de något gladare efter att ha läst mina inlägg? (Märk! jag är inte ute efter att strykas medhårs nu!). Borde jag inte i stället vara mer utomhus, umgås med familj och vänner mer, plocka fram färg och penslar? Läsa? Städa?

Vi planerar att vara mer i stugan - hoppas det kommer att funka. Där känner jag mig lycklig och lugn. Där är ljuset det rätta och stora ytor att breda ut mina målargrejer. Där är den fantastiska altanen med den underbara utsikten över sjön.  Komposten och grönsaksodlingen ska vårdas. Ängen ska slås och räfsas. Och där ligger riset som ska släpas ihop - när man känner för det.

Idag är det sista dagen på Rättviks Marknad. I fredags var det regn, blåst och ganska kallt och igår blev det besök av barn och barnbarn med tillhörande middag, även då regn och ganska kallt. Men idag verkar det bli en fin dag så det blir nog en liten runda. Förrådet av strumpor och plastpåsar behöver fyllas på och något fynd ska jag väl göra. Jag försåg mig med kontanter redan i torsdags för under marknadsdagarna går det inte att komma fram till en automat utan att köa. Men var har all musik och alla reklamutrop tagit vägen som brukar strömma ut över omgivningarna?? Jag saknar det. Om en timme startar dagens marknad. Får se om det blir bättre fart på högtalarna idag när det har blivit bättre väder.

I morse var det -2,5 grader. Jag undrar hur det gått för alla blommor som finns till försäljning i många stånd. Hoppas försäljarna har täckningsmöjligheter. I natt var det den där supermånen. Det missade jag. Men jag kanske kan se lite av det under kommande natt.

Det här inlägget ska jag kopiera och även lägga ut på min andra blogg. Det har nämligen blivit lite skralt med inlägg även på den bloggen.  Effektivt.

Mina målningar från Findhorn

Nu har jag picklat lite med mina mandalamålningar som jag gjorde på Findhorn. Förstärkt lite här och där. Så nu är jag ganska nöjd.

Den 1:a kallar jag "Big Bang". Jag ser hela universums utveckling i den här målningen. Den oändliga rymden och så jordens födelse från ett glödande gasmoln till livets uppkomst i form av den gryende växten i mitten. Yin/Yang, alltings rytmiska flöde finns också med.

Den 2:a kallar jag "Mitt Inre Big Bang". Den kom till efter en omvälvande meditationsstund på Findhorn. Jag blev väldigt omskakad av händelsen och mycket förvånad själv över min reaktion. (Devorna som knackade på, kanske?)

Vårsalongen i Mora avslutad

Idag skulle målningarna från Vårsalongen i Mora hämtas. Enligt den ansvariga för utställningen hade många varit intresserade av mina målningar. En dam var intresserad av att köpa en av dem och hade hänvisats till mig. Hon ringde mig också men backade när hon hörde mitt pris. Det var nog bäst som skedde för jag vill inte gärna bli av med den.

Big Bang och Mitt Inre Big Bang

Nu har jag kommit hem från det säregna Findhorn i Skottland där jag målat mandalas i en vecka.
Det har gått en vecka sedan jag kom hem och det har tagit tid att smälta alla intryck. Inte förrän nu har jag känt mig mogen att skriva om det. Så stort intryck har vistelsen gjort på mig.

Vi var en grupp om 9 deltagare från skilda delar av världen som under ledning av Erik o Ann-Marie Grind från Falun skulle förkovra oss i den ädla konsten att måla mandalas. Några av oss hade målat under längre eller kortare tid medan några var nybörjare. Vi hade målningspass både under förmiddagarna och eftermiddagarna men de flesta av oss var så uppslukade att vi gick till studion efter middagen och fortsatte till långt efter mörkrets inbrott. Själv kom jag att åstadkomma två tavlor, den ena är dock inte riktigt färdig.

Den första tavlan - Big Bang - målade jag om bakgrunden på flera gånger innan jag var nöjd. De mörka partierna innehåller sand i färgen så den är väldigt skrovlig (Findhornsand). Får skaffa en strutsfjädervippa att damma den med. Den blå bakgrunden är rymden, de gulröda flammorna är jordens tillkomst och de gröna bladen i mitten representerar livets uppkomst. Yin/Yang-symbolen får stå för oändligheten och balansen.

Den andra tavlan, "Mitt Inre Big Bang" är sprungen direkt ur en inre upplevelse. Varje morgon fanns tillfälle att medverka i en halvtimmesmeditation och en dag skakades jag om ordentligt. Jag var som bedövad i flera timmar efteråt och då uppstod den bild i mitt inre som gav uttryck i form av mandala nr 2. Men det återstår ytterligare lite arbete med den tavlan.

Här ligger länken till ett bildspel på alla bilder från målargruppen. Ett separat bildspel finns på "Brittis andrum" om själva ekobyn Findhorn. Dubbelklicka på länken så kommer du direkt till bildserien.
https://picasaweb.google.com/100612347276151765908/A20120324FindhornMakeYourOwnMandala

Findhorn och dess devor nästa.

På torsdag åker jag till Findhorn i Skottland för att lära mig mer om att måla mandala. En hel vecka tillsammans med min lärare och mentor Erik Grind från Falun och hans fru Ann-Marie, administratören tillika formidabelt duktiga mandalamålaren. Allt är bokat och klart. Nu är det bara packningen som kvarstår.

Jag ser verkligen fram mot resan. Findhorn har alltid fängslat mig. För >20 år sedan läste jag boken Findhorns Trädgårdar och fängslades av deras syn på växter. De menade, och visade i praktisk handling, att växter har liv, är omgiven av speciella devor och växer bättre om man samarbetar med devorna, som de menar är kontaktbara, levande varelser.

Inför resan har jag läst boken en gång till och beslutat mig för att försöka fånga devorna i min målning. (Inte som en vän på FB förskräckt trodde, att jag tänkte äta upp dom. Men det gör jag ju när jag äter grönsaker, förstås. Jag borde kanske tacka).

För mig är en deva ett vackert ord för ett högst vetenskapligt belagt tillstånd. Allting utstrålar energi. Atomer, metaller, stenar, växter, insekter, djur människor, planeter osv. Varje art har ett eget energimönster, (en egen aura?). Alla som kommit i kontakt med en spektrofotometer på ett lab vet att det  med en sådan går att fastställa "vad någonting är". På TV ser vi ju ofta diagram med en massa staplar (pikar) där en allvarlig, ofta äldre man, fastslår att det är "ställt utom allt tvivel" att provet visar att "det är det". Och det tror vi på.

Vissa människor har tydligen förmågan att uppfatta dessa energimönster, som har kommit att kallas devor. Varje växtart har alltså följdriktigt sin egen deva. Man kan tydligen uppfatta devorna som vibrationer, toner eller ljus. Därav kommer nog talesättet att de slingrande energimönstren kan uppfattas som varelser.

Och nu kommer vi till det mest intressanta. Och kontroversiella. Nu rör vi oss i vetenskapens utmarker. Vetenskapsmän aktar sig noga för att beträda detta minerade fält. De kan ju missa anslagen som utdelas för forskning (snacka om Moment 22). Men JAG tror - måtte jag inte korsfästas nu - att alla dessa energimönster också har ett Medvetande. En del människor känner, hör, uppfattar att devorna talar till dem.


Och vet ni - jag tror att det förhåller sig så. Jag har själv inte några sådana förmågor men jag hoppas uppfatta något av det under min vecka på Findhorn, växtdevornas eget center.

Jag skulle vilja skriva mycket mer om detta men det här inlägget har redan blivit långt nog. Det är möjligt att jag utvecklar detta närmare, men då blir det på min andra blogg, "Brittis andrum".

Äntligen vernissage Vårsalong 2012 i Mora

Idag var det vernissage på Årets Vårsalong 2012 i Mora. Folk stod utanför biblioteket och väntade på att dörrarna skulle öppnas. Det var faktiskt många som kom. Konstintresset tycks vara stort i Mora.

Själv hade jag glädjande nog fått med tre tavlor på utställningen. Gallringen hade varit hård, hörde jag.
Det var roligt att få tillfälle att upplysa besökarna om att min tavla "Solvagnen" kan ses i 3D med de speciella glasögonen som hänger på väggen. Jag har nämligen en avsikt med 3D-effekten. Jag vill poängtera att mandalan  i vagnen som hästen drar ska visa på vår dimensionslösa, eviga själ och den "platta", kurbitsen med endast 2 dimensioner skall visa på vår fysiska sida. Båda skall vi vårda och utveckla.

Tyvärr glömde jag att upplysa om att även "Astrasu från Rätwijk" har en tydlig 3D-effekt. Jag ska nog ringa till Mora och be att de flyttar glasögonfodralet så att båda tavlorna kan ses med 3D-glasögon.

Jag hoppas att ni som har möjlighet passar på att gå på utställningen och då samtidigt röstar fram er favorit. Den som vinner får faktiskt ha en separat utställning vid nästa års Vårsalong.

Klicka på länken nedan så får du se bilder från vernissagen. Du kan klicka på knappen "Bildspel" så kan du se bilderna i stort format. Tryck "X" så återgår bilderna till smått format.

https://picasaweb.google.com/100612347276151765908/20120317Varsalong2012IMora#

Vernissage i Mora Kulturhus i morgon (forts)

Nu blir jag verkligen nervös!

I FaluKuriren idag står det att 25 konstnärer, både amatörer och professionella, lämnat in alster (max 3 st) till Vårsalongen i Mora Kulturhus. Den enväldige juryn Mathias Kristersson valde ut 9 utställare, däribland är jag! Och i morgon är det vernissage 13 - 15.

Jag är så nervös och överväldigad att jag nästan kryper ur skinnet. 9x3=27. Det innebär 27 alster varav 3 är mina! Jisses! Jag känner mig som en katt bland hermelinerna. Mina ben kommer att vara som spagetti i morgon då jag åker dit.

Jag måste nog koka mig en kopp kaffe till. Och läsa artikeln i tidningen en gång till.

Vernissage i Mora Kulturhus lördag 17 mars kl 13-15

Jag har lämnat in tre målningar till en utställning i Mora där konstnären Mathias Kristersson enväldigt skulle bestämma vilka målningar som skulle få vara med. Jag fick veta att de skulle ringa under veckan för att meddela om man inte hörde till den utvalda skaran och det då bara var att hämta tavlorna. Idag ringde dom! Jag blev verkligen nervös när jag hörde att det var från Mora Kulturhus.

Men de ringde för att meddela att alla mina inlämnade målningar kom med i utställningen. Gissa om jag blev glad!

Utställningen hade vissa villkor som måste vara uppfyllda:

• Konstverken skall vara tillkomna under 2011 och fram till nu.
• Konstnärerna skall ha anknytning till Siljansregionen
• Verken skall berätta om något man anser vara viktigt

Så nu blir det till att skrubba bort målarfärgen från händerna och nästippen och dra på sig något representativt till lördag kl 13 - 15, då det är vernissage. Har ni möjlighet - åk dit! Utställningen pågår sedan till 12 april.

Vernissage i Rättviks Kulturhus

Idag var det vernissage på Rättviks Kulturhus med Konstföreningen. Den var välbesökt och där fanns många fina bidrag till utställningen. Mina 3 bidrag fanns också med och jag hoppas att de väckte besökarnas nyfikenhet. Utställningen varar fram till 24 mars och jag tycker ni ska passa på att kika på alla målningarna.

Samtidigt invigdes ytterligare en vernissage i konsthallen. Karin Ögren ställer ut ett 20-tal målningar. Stora, spännande målningar som väcker nyfikenhet och förundran.


Jag hade dessutom den stora glädjen att vinna 1:a pris i Konstföreningens lotteri - en tavla av Charlotte Adde i silver och svart, kallad Koltrast. Den hänger nu på bästa plats hemma framför våra fåtöljer och så att dagsljuset lyser på den silvriga bakgrunden. Verkligen effektfull. På bilden till vänster har den fått en guldfärgad ton, men det ska alltså vara i silver. Jag blev verkligen glad.

Till utställningen på Kulturhuset i Rättvik på lördag

I går kväll fick jag äntligen fason på hela tavlan. Jag tycker själv att den är så pass bra att jag skall lämna in den till Konstföreningens medlemsutställning i Rättviks Kulturhus. Vernissage på lördag! Men jag hinner inte fixa någon ram så den får hängas utan den yttre dekorationen. Jag hoppas tittarna kan förstå  min avsikt med mina tavlor.

Jag kommer att kalla målningen för "Medvetande bakom allt".

Först nu fick jag fason på mandalan i tavlan.

Efter 7 sorger och 8 bedrövelser har jag äntligen fått till själva mandalan (den vita cirkeln, se bilden i förra inlägget). Jag har gjort om och gjort om under hela dagen och först nu, kl 18 är jag nöjd.

Nu ska jag ta itu med det mödosamma arbetet att få fason på kurbitsen. Min avsikt med den här tavlan är inte att  fokusera på eventuell 3D-effekt. Men för skoj skull kollade jag i alla fall med glasögonen. Och vad hände? Visst var det 3D-effekt! Men precis tvärt om mot hur jag skulle velat ha det om det nu var den effekten jag var ute efter. Mandalan kliver framåt och kurbitsen försvinner in i målningen. Jag får väl undvika att låta någon se tavlan med 3D-glasögon.

I morgon tar jag itu med kurbitsen. Nu ska jag kolla på Melodifestivalen. Inte för att jag är överdrivet förtjust men det hör väl till att ha sett den.

Det blev alldeles väldigt fel.

Min Lidnerska knäpp (se föregående inlägg) blev inte alls bra. Mandalan som ska titta fram bakom kurbitsen blev helt fel i färgerna. Jag blandade bl a gulockra med bränd sienna och det gav som väntat en gulbrun färg men samtidigt fick det en svag ton av grönt. Och det skulle jag inte alls ha.

Så det var bara att måla vitt över hela den delen som skulle utgöras av mandalan. Nu sitter jag och väntar på att det ska torka så jag kan föra över mönstret på nytt och och börja på ny kula. Inte kul alls! En tur i oturen är att jag använder akrylfärger. Med oljefärger hade jag fått vänta en månad innan jag kunnat göra något åt eländet.

Suck!

Fick en Lidnersk knäpp i förrgår natt.

Gissa om jag brottats med den senaste målningen! Själva kurbitsen som slingrar sig lite diagonalt över duken har bara den varit svår att fånga. Men det var ännu värre med mandalan som är tänkt att skymta fram bakom kurbitsen. I förra inlägget skrev jag att den skulle vara i pastellfärger som motvikt till kurbitsens mättade färger men jag har hela tiden känt mig lite kluven till idén. I förrgår natt(!) vaknade jag med ett ryck och insåg att den i stället skulle vara mycket mörk med inslag av guld. Bara för att ni ska förstå hur galet intresserad jag är av den här typen av målning så ska ni veta att jag "offrade" en dyr galleriduk, 40x40 cm, som jag nu grundat med mörkbrun färg, kopierat hela mandalan på duken och ägnat tiden idag på ABF:s målargäng med att måla "på prov" för att se om min ingivelse visar sig bli rätt. Och jag tror, ta mig katten, att den blir det.

Men jag är inte redo för något foto ännu.

En slingrande kurbits

Jobbat intensivt på en ny manDALA. Det blir en slingrande kurbits som går diagonalt över duken. Till hälften dold bakom kurbitsen döljer sig en mandala av den traditionella sorten. Den tittar liksom fram bakom kurbitsslingan.

Jag har jobbat i 2 hela dagar med motivet och har nu nyss fört över mönstret på en duk, 55 x 37cm. Stående format. I morgon skall jag börja måla. Det ska bli spännande att se hur det blir. Kurbitsen ska ha mättade färger - de traditionella dalafärgerna. Men mandalan som tittar fram bakom ska färgläggas i svaga pastellfärger, annars tar den överhanden. Mandalan ska liksom bara anas bakom kurbitsen. Undrar om det blir som jag ser det i min fantasi.

Det blir kanske ett foto så småningom.

Tydligen lite otydlig

Jag var tydligen lite otydlig i förra inlägget. Mönstret som jag ska arbeta fram skall naturligtvis inte målas av mig. Det ska eleverna göra. Men jag måste ju göra en provmålning själv innan jag låter mönstret lämna mitt ritbord. Så det är detta jag håller på med när jag nu preparerar duk och drar iväg till ABF för att måla till prat, skratt och mycket fika. Men det blir faktiskt lite gjort också.

Nytt manDALA-mönster på gång.

Jag har blivit tillfrågad om jag vill skapa ett manDALA-mönster att användas som alternativ vid kurser för målning av mandalas. Och det vill jag ju gärna.

För ett par månader sedan kom vi överens - i stora drag - hur mönstret skulle se ut. Men annat har kommit i vägen så jag påbörjade inte projektet förrän idag. Och när jag satt där med skissblocket för att påbörja mitt konstnärliga skapande (jojo), så visade det sig att jag alldeles glömt bort vad vi kom överens om. Så det var bara att börja från början och låta inspirationen komma.

Jag har arbetat fram ett mönster som nu ska överföras på duk, 50x50 cm. Duken är grundad med lite svag brungul ton. Lite senare i kväll ska jag ströppla med lite mörkare ton så duken ser lite "melerad" ut (några, mina oartiga syskon, skulle säga att jag försöker efterlikna flugskitar - och de har alldeles rätt).

Jag har tagit flera bilder under arbetets gång och kanske blir det en bildserie så småningom. Vi får se.

Jag slutar här, för nu har grunden torkat så jag kan börja ströppla. Jag använder en hopknöcklad trasa och duttar färgen på duken så det blir liksom melerat. Ganska svårt att få det lagom. Det vill gärna bli lite för mycket. Eller för lite.

Måndag förmiddag. Det blev som jag befarade. I morgonens dagsljus såg jag att ströpplingen blivit för mörk. Så nu har jag fått gå på med ljusare färg för att tona ner det hela. Erik Grind, min lärare, kommer att oja sig en stund men sedan säger han "Det blir nog bra, ska du se". Han är så himla positiv, som tur är.

Nystart

På måndag börjar målarträffarna på ABF igen. Det ska bli trevligt. Det var länge sedan jag tog i mina penslar och färgerna har väl möglat. Har inte känt någon lust att måla, helt enkelt. Kylan, mörkret, hälsan har gjort mig initiativlös. Vi gjorde en "all inclusive"- resa till Egypten över jul. Den var helt underbar och var välgörande för oss båda. Men inte har målarlusten vaknat för det, inte. Men på måndag får jag träffa glada, målarsugna vänner och då vet jag att det kommer att lossna. Jag har en påbörjad, enkel målning. Den blir bra att börja säsongen med. Håll tummarna för att det blir en bra start. Jag behöver det.